Pågående utställning:
Maria Westerberg, Vildhjärta, hos Konsthantverkarna Karlstad februari 2026.
Mitt namn är Maria Westerberg. Jag är sedan trettio år en verksam kulturarbetare med värmländska rötter
i bokstavlig mening. Skogen är och har alltid varit utgångspunkten för mitt livsäventyr. Den har varit min ateljé,
mitt universitet och min bästa vän. Detta har resulterat i en mängd utställningar och fyra titlar böcker.
Jag skriver krönikor för NWT och för Sveriges radios naturmorgon. Jag har en besöksnäring hemma där jag
tar emot människor sommartid och far land och rike kring för att höja skogens värde som ekosystem med
föreställningar och föredrag. Och jag har filmats och intervjuats och sagt för mycket och för lite.
Jag är en av de lyckliga här i världen som får göra det jag älskar.
Skogens gröna rum erbjuder mig ett anständigt liv. Det är som att allt det vackra där ute vill något vackert med
mig. Och jag får aldrig nog av det arbetet. Ofta gör jag det där som man inte skulle ha gjort annars. Det där man
skullevilja göra om det bara fanns tid över. Det där man bara är tillåten när man får sin sjukdomsdiagnos. Det
onödiga, som att plocka pinnar och vrida och vända på tiden och orden. Vimsa omkring och se vad som händer.
Detta märkliga arbetes resultat har under åren alltid presenterats som pinnfigurer som passat i ett hem.
Pinnfigurer med ett pris på.
Men de senaste fem åren har varit annorlunda. Man skulle kunna säga att jag äntligen levt upp till mitt
artistnamn och blivit vildare än vanligt och helhjärtat ägnat mig åt att vara i skogen, med skogen och
för skogen. Efter ett sorgligt barkborreangrepp, mitt i hjärtat av mitt skapande liv, kände jag mig manad att
fylla igen trasigheterna med liv och löv. Med all kreativitet och möda som fanns. Detta har resulterat i att jag
omformat några hektar trasig skogsmiljö till en vansinnigt artrik och frodig plats på rekordtid. Förgrönat, förvildat
och förskönat. Numera gör jag konst av skogen till skogen och skogen svarar ja på mina ansträngningar med
nya fågelungar, svampar och insekter. Och jag gör äntligen något som räknas och syns. Något som på riktigt
förbättrat en mikrodel av världen. Men också något jag inte kan ta med mig eller flytta på. Som en riktig skog.
Därför är det smått ett mirakel att jag lyckats skrapa ihop en sådan mängd pinnfigurer till Konsthantverkarna Karlstad.
Pinnfigurer som är så putsade att de passar till en utställning inomhus.
Pinnfigurer riktade till människor och inte skogen själv.
Vildhjärtligt välkomna till utställningen!
Vill ni ta del av det arbete jag och min man gör i skogen så finns ett flertal filmer att
tillgå på hemsidan:
